Lovely kd

Det är med lite kittlande förtjusning jag följer Kristdemokraternas utspel mot Andres Serranos utställning i konsthallen i Alingsås. Att de orkar. Jag tycker det är rart. "Sex är något intimt mellan två människor. Det är privat och hör hemma i sovrummet" mässar Gunilla Gomér (kd) i dagens GP. Jag vet inte hur det är med er, men en bild föreställande en naken kvinna hållandes en hästs könsorgan i sin hand har i min värld inte särskilt mycket med sex att göra. Man skulle kunna göra helt andra invändningar mot den bilden. Att diskutera lämpliga miljöer för sexuell aktivitet känns dock inte så relevant.

Förmodligen beror det på en allvarlig störning av något slag, men jag kan inte låta bli att få bilder i huvudet av en medelålders man som med en förväntansfull min föreslår vardagsrumssoffan/köksgolvet/bastun men var gång får svaret "Sex hör hemma i sovrummet" från den något rigida kristdemokraten till fru. Förmodligen har jag helt fel, förmodligen skulle aldrig Jörgen (Gunillas man heter så i mitt huvud) föreslå något liknande. Någonsin. Det kan mycket väl vara så att de, liksom för att ta det säkra före det osäkra, aldrig genomför någon form av sexuell aktivitet över huvudtaget.

Det kan också vara så att jag inte har en aning om vad jag pratar om och att jag ska sluta skriva nu. Nu.

Först bara en grej till; blir det inte ännu roligare av att Gunilla är alingsåsare? Jag tror att jag tycker det. Ja, jag gör nog det, faktiskt.

Radera inlägg? Kanske imorgon. Hoho.

Gött!

Årsbesked från CSN är alltid lika roligt. Jag har 72 000 kronor i skuld och 4,5 år kvar att plugga. Yummie, yummie, yummie...

Squardansande pensionärer?

Ibland blir jag lite fundersam. Till exempel när barnprogrammet Bobsters gäster är ett gäng pensionärer som, utan minsta tillstymmelse till inlevelse eller för den skull ett litet leende, dansar squaredance. Hur tänkte man när man gjorde den bokningen? "Det här kommer nog få igång, kidsen?".

Fast vad vet jag om kidsen idag, jag är ju jävligt 90-tal. Enligt mina älskade niondeklassare i alla fall.

Stoppa pressarna!

Ett under har skett! Världens smartaste unge, lilla Luvan, har fattat vem jag är. Finally. Nu pekar hon på ett kort på mig och säger "mosse"! Fatta vilken grej! Hon är så jävla klipsk, den där ungen!

Paella, ella, ella, ell ell ell...

...eating my pa-paella, ella, eyeyey...

Ja, ni fattar. Jag har gjort och ätit jävligt god paella idag. Tur det, för cykelturen till Coop var inte rolig. Motvind och nästan ingen luft i däcken.

Maja; nu är det fritt fram att prata med mig, jag har ätitätitätit!

Ohohoh!

Det kan ha varit så att jag precis klickade hem ett par Stop Staring-jeans. Ett par sådana där som jag drömt om i över ett år. Det kan vara så att jag fick tag på dem för typ halva priset. Vilket skulle kunna vara 600 kronor. Det kan dessutom ha varit fraktifritt. Jag kan vara lyckligast i världen just nu!




Att tråkiga LAU-kursen strax, strax, strax är klar hjälper de där lyckokänslorna att spira ganska bra. Det gör Korven också. Han är fin.

Så förvånad jag blev!

Grannarna ovanför oss hörs ibland. De har två små barn som låter som barn gör. De brukar också duscha på nätterna. Sedan borrar och spikar de väldigt mycket (kanske bygger lekhagar till barnen, vad vet jag?). De tittar också på amerikanska Idol mitt i nätterna ibland. Bäst av allt är när mannen i huset spelar in musik. Indisk pop är hans melodi. Det är inte min melodi. Inte alls.

Hur som helst. De låter ibland. Inte så där så man vill att de ska flytta eller dö eller något sånt, men det skulle inte göra något om de skaffade kolonilott och började tillbringa sin tid där istället. Jag klagar inte på dem, för då klagar de kanske på mig. Dessutom är vi fullt upptagna med att klaga på grannen ovanför dem när vi träffas i trappen. Honom klagar alla på. Det är vår grej, här i huset.

Idag lät dock grannarna ovanför på ett helt nytt sätt. Jag blev lite, lite irriterad, men mest av allt väldigt förvånad av att höra "Stan är full av vatten" så högt, så plötsligt, som det bara är möjligt. Jag fick stänga av Antony & the Johnsons som gått på repeat här nere ett dygn eller så (jag är nostalgisk, låt mig vara) eftersom jag ändå inte hörde något av det. Efter cirka en minut sänktes musiken. Nu hör jag bara lite mummel från en radio. Och hammarslag.

Ingen kan komma och säga att mitt liv inte är spännande.