She's fucking Matt Damon

Alltså, kanske har alla sett de här klippen nu, men jag måste länka till dem ändå. Jag har skrattat i flera dagar. Sarah Silverman är förmodligen den roligaste människan jag vet. Jag älskar till och med hennes stand-up (och jag hatar verkligen stand-up)! Det här pranket mot hennes pojkvän talkshow-värden Jimmy Kimmel är bara så jävla bra och hans svar är lika underbart det. Love it!

Sarahs första prank är här!

Jimmys svar är här!

Fredag!

Dixie har kommit hem från veckans sista föreläsning. Dixie lyssnar på Perkele. Dixie har fredag.

Mosse och Tissi!

Imorgon ska jag och Korven passa lilla Luvan. Hon verkar nöjd med att hon ska få leka med "mosse och Tissi". Pratade med henne i telefon förut och frågade vad vi skulle göra. Svaret blev "springa". Låter lovande tycker jag!

Dixie's back in business

...och det med besked! Första dagen i skolan för sjuklingen Dixie. Fick mängder med papper och hej och hå det verkar som att vi har en del att göra under VFU-veckorna som kommer. Som att det inte var nog med själva VFU:n liksom. Förutom att vara i skolan och träffa alla klasskamraterna hann jag också med att träffa Maria, Idah, Jonas och Nick. Jag är helt yr nu, har typ överdoserat sociala kontakter efter att hela veckan legat hemma och snörvlat...

Gaaaah, känner mig helt galen. Vad som helst kan hända nu, kanske kan jag till och med uppbåda intresse för grammatikpluggandet jag måste göra?

Hoppas ni inte tröttnat på Grymlings...

...för ni lär få höra mer om dem här i bloggen. Lyssnar just nu på "Jag kan gå ändå till Kina" och ser framför mig hur gamla styvlillebrorsan (nej, vi har inte alls komplicerade familjeförhållanden bakom oss...) stod i hallen i huset i Kärtared och argt beordrade sin jacka att gå ända till Kina.

Ungefär lika lustigt som när vi kollade på Grammisgalan, kanske var det -92 eller något sånt, och Stakka Bo var med och nämnda gamla styvlillebror sprang runt med toppluva och kallade sig Stakka Pal!

Okej, enough with the internskämt. Sorry, lorry.

OMG, nu hör jag introt till "Där gullvivan blommar". Got to go!

Varför ska jag lägga ner tid på att beskriva outfitsen när söstra mi redan gjort det, på ett helt klockrent sätt;

"Outfittarna är jävligt heta också, man kan säga att den ultimata outfiten är:
Bandana, pösig mockajacka med "inkatyg"sdetaljer, pösiga stentvättade jeans som är tighta runt fotlederna och fastnar på bootsen, samt ett läderbälte med lång rem som hänger som en blindtarm vid sidan. Sweet! Toppa gärna med yrtvättad jeansskjorta och silverkors i örat."

Systern, är det meningen att det ska stå "yrtvättad jeansskjorta"? Jag liksom ser framför mig en man som helt yr och lite snubblig tvättar och tvättar och tvättar och inte vet när han ska sluta. Det är lätt det mest passande uttrycket för det som tråkiga människor kallar "Urtvättad".

Hitfaktor 5000

Alltså, jag var ju fem när Grymlings släppte sin första (och enda?) skiva (vilket kanske till viss del förklarar informationen i föregående inlägg) så jag insåg inte riktigt vilken jävla hit det här var. Efter lite surfande börjar jag förstå att Ojsan, det här var visst en stor grej. Inte bara i Kärtared (Yes, that's where we lived). Det ser vi också i videon. Här vallfärdar man för att se Grymlings och publiken består av allt från ungdomar, medelålders par och småbarn till präster (jodå, kragen är på).

För övrigt ska Grymlings bli mina nya stilikoner. Screw that 50's bullshit, det här är snygga grejer! Hur har jag kunnat ta så lätt på mockajackor (förnekar du fortfarande att du ägde en, mor?) med fransar och pannband? Pannband, for gods sake! Det är så rätt!

Grymlings!

Världens bästa syster skickade en länk med en av världens bästa låtar. Ever. Jag är fortfarande bitter över att jag inte köpte skivan när jag hittade den på Myrorna. För att jag "inte orkade bära den". Bah! Dumheter!

Mamsen, kommer du ihåg hur jag och systern och de käcka styvsyskonen mimade och spelade luftgitarr till den här låten som fredagsnöje varje helg? Har en känsla av att det är svårt att glömma en sån syn...

Ni kan ju gissa vad jag lyssnar på ikväll! Grattis, Korven.

Giriiiiiig!

Meh! Nu såg jag att grannen mittemot fick en ny kyl och frys! Det vill jag också ha! Inte för att det är något fel på vår kyl eller vår frys, de är ganska nya och fina, men jag vill haaaaa! Geee mig! Får jag ingen spis borde jag väl få något annat som plåster på såren? Om inte annat vore det gött med en ny frys för att skjuta upp den snart oundvikliga avfrostningen...

Spisen, spisen, spisen...

I september blev jag och min Korv lovade en ny spis av vår käcka hyresvärd. Inom två veckor skulle vi ha den. Efter att fyra veckor gått och vi inte hört ett ljud ringde vi den käcka hyresvärden som blev "alldeles förfärad" och påstod sig vara mycket förvånad att vi fortfarande inte fått någon spis. Detta skulle hon "personligen ta tag i omgående", lovade hon.

Efter ytterligare ett par veckor då inget ljud hörts ringde vi igen och fick samma utläggning om hur "fruktansvärt" det var att vi inte fått vår spis. Än en gång låtsades hon vara mycket förvånad. Sedan upprepades samma procedur ett antal gånger. Både jag och Korven tröttnade ganska mycket på, ursäkta ordvalet, käringens lögner och ursäkter och orkade till slut inte tjata mer. Ett par månader gick...

Så ringde då Korven igen för någon vecka sedan och återigen fick han höra hur "oerhört förvånande" det var att spisen inte var på plats och att "detta minsann inte var en stor grej, det fixar jag med en gång, jag ringer er idag eller imorgon" (hennes standardsvar på allt man ber om är "jajamen, det är ingen stor grej, det fixar jag med en gång" och sen händer absolut ingenting). Efter tre dagar utan ett ljud ringde Korven igen och fick då prata med en harklande gubbe som sa att leverentören skulle ringa oss. Ingen förklaring till varför de inte hört av sig till oss som de lovat fick vi.

"Sure bacon" tänkte vi (inte, men det är ett väldigt bra och tyvärr bortglömt uttryck) och förväntade oss ingenting. Döm av vår förvåning när vi samma eftermiddag får ett samtal från butiken. Vår spis har kommit, är det okej att de kommer med den på måndag? Efter lite omstuvningar i schemat (som iofs blev onödiga då jag fortfarande är sjuk och hemma och snorar) var det inga problem och en vild segerdans tog vid. Eller, en måttlig tillförsikt spred sig i alla fall.

Så kom då den stora dagen. Denna dag, som är en måndag. Och nog kom de med spisen. Sen åkte de med spisen igen. Nu ursäktar jag inte ordvalet längre, käringdjäveln hade beställt fel spis! Det är fan inte sant! Inte nog med att hon beställt fel spis, hon förklarade lite överlägset för Korven förra veckan att de från början fått fel spis och varit tvungna att vänta på ny. Enda problemet är att spisen som kom först, enligt spisgubben, var den rätta.

Gaaah! Hade inte spisgubben varit så trevlig hade jag sprungit ut och slagit sönder spisarna (thank god spisgubben var så trevlig, det lär göra väldigt ont att slå på spisar). Nu måste vi vänta på att en ny beställning läggs, de nya spisarna kommer och ett datum hittas som passar både leverentören och boende i alla fyra lägenheter som ska få nya spisar.

Som att det inte var nog med hela spishistorien har vi en lång lista med andra saker vi blivit lovade ska ordnas, men som ingenting hänt med. Ska vi räkna med så här lång tid på varje moment (minst 6 månader) kommer vi kunna återanvända listan och ta samma saker om igen när vi nått botten av den!

Men! Jag ska ju bli lärare så jag måste börja odla min käcka och positiva sida. Se allt från den ljusa sidan. Jag tänker så här; Vad bra att de tar saker lite pö om pö, då kommer lägenheten vara i topptrim om några år när vi kanske flyttar. Det kommer ju de nya hyresgästerna bli jätteglada för. Good for them, liksom!

Just ja...

Videon med ninerna är underbar, och den hittade jag hos Denial Springs Eternal, en grym blogg för övrigt.

Ledsna kaniner

Jobbade igår men insåg att jag inte skulle klara att göra detsamma idag. Var väldigt tacksam för det när jag vaknade i morse med en nos igenmurad av snor (jo, det ville ni veta) och en hals som inte ville släppa igenom luft. Jobbigt läge.

Nu tröstar jag mig med Death Cab For Cutie "I will follow you into the dark" vilket just nu känns som en dålig idé för det är ju så sorgesamt... Speciellt videon med ninerna. Jag ba döööör. Men bra är det. Jävligt bra.

Sushimedicin

Jag har sjukt ont i halsen och jag känner att ett monster är på väg. Eller i alla fall en monsterförkylning. Det är väl rätt åt mig som varit frisk hela hösten och vintern (jo, det är sant! Har inte varit förkyld sedan Roskilde!). Nu har bacillerna laddat järnet i flera månader. Hade det inte varit för att jag ska jobba i helgen hade jag nog släppt garden och bara låtit det komma. Nu kämpar jag dock på, i min enfald för alla vet ju att det är lönlöst, med c-vitamin och tjocka halsdukar. Jag känner mig tapper. Som vanligt, skulle Korven sagt. Det är nog sant, jag påpekar ofta hur tapper jag är. Någon måste ju göra det, liksom.

Trots mega-halsontet och trots att jag ska jobba imorgon känns livet ändå rätt bra. Efter noggrann analys har jag kommit fram till att följande anledningar är de främsta:

Tenta idag och jag tror den gick bra.
Korven på väg hem med sushi.
Halsont = ursäkt för att bara vara hemma en hel kväll och inte göra någonting!

Ni ser. Dixie reder sig alltid.

"Klass 9A"

Jag har precis sett det första avsnittet av SVT:s serie "Klass 9A" där vi får följa en av Sveriges "värsta" klasser i deras kamp att bli en av Sveriges tredje bästa.

Så här i det första avsnittet kan jag inte direkt påstå att jag tycker mig se några tendenser alls till att detta skulle vara en problemklass. Visst verkar de väldigt svaga, men de verkar också väldigt trevliga och lugna. I alla fall jämfört med de eleverna jag mött under min praktik. Kanske beror det på att de vet att de filmas och att hela Sverige kommer att kunna se hur de beter sig. Kanske blir det värre med tiden, när de är lite mer avslappnade. Det ska bli spännande att se. Sedan är det väl lite tragiskt att jag tycker att en klass där ett flertal elever inte har godkända betyg och där skolk tas väldigt lätt på är en ganska bra klass. Det säger en del om mina förväntningar på högstadiekids och det säger en del om de klasser jag varit med i.

Det jag reagerade mest på var dock hur man i programmet framställer problemen svenska skolan har. Man har helt rätt i att det är fruktansvärt att så många elever går ut grundskolan utan godkända betyg och utan, i min mening, nödvändiga kunskaper. Jag tycker dock att det känns som att man lägger skulden på fel personer. För den här terminen har man bytt ut alla ordinarie lärare och satt in "superlärare". Som att skolans problem är att lärarna inte är kompetenta nog. Skolans problem idag, menar jag, handlar framför allt om bristande resurser, inte om inkompetenta lärare.

De lärarrelaterade problemen i skolorna anser jag främst är kopplade till de obehöriga lärare som undervisar i landets skolor (och då givetvis inte lärarna i sig, utan systemet som tillåter och belönar anställning av obehöriga lärare). Självklart finns det mindre bra lärare. Det finns till och med riktigt dåliga lärare. Jag är den första att erkänna lärarens roll för kunskapandet, men jag tvivlar starkt på att alla lärare den här klassen behövde bytas ut för att klassen ska klara att nå de nya målen man satt upp. Jag tycker att man gör det lite lätt för sig, helt enkelt.

Jag ska inte säga för mycket innan jag sett hur serien utvecklar sig, men hittills är jag lite besviken på lärarfokuseringen.