Far Out!!

Far Out West-kalasandet i helgen blev en jättehit! Det kanske inte lockade lika många besökare som Way Out West (skiljde väl en sisådär 15500 besökare), men jag är tämligen säker på att det var tusen gånger skönare stämning. Eftersom jag jobbat natt hela helgen missade jag det mesta av kalasandet, men jag hann hänga på Far Out i några timmar i lördags i alla fall. Mannen min tillbringade i stort sett hela helgen där.

Spektaklet ägde rum bakom Observatoriet i Slottskogen. Efter en hel del traskande i höga backar och på slingriga småstigar kom man fram till det lilla festivalområdet. En liten scen var uppställd. Ett par soffor stod utställda mitt ute i skogen. Vid en stor grill stod några små barn och grillade marshmallows (som de sedan krängde för en krona styck). En liten bit bort stod en dj under ett partytält och spelade skivor. Överallt var det glada människor.

Jag hann inte se så många band, men det lilla som hanns med var riktigt bra. Vi möttes av ett skönt countryband när vi först kom dit och sedan rullade det på i den stilen. Rätt som det var stod där också ett gäng punks som jammade lite mellan banden. Allt var väldigt avslappnat. Bäst av det jag hann se var ett gäng killar som ställde sig mitt bland publiken och började spela bl.a. saxofon och ståbas och tillsammans, på rungande Göteborgska, sjöng "Bara om min älskade väntar". Väldigt rörande...

Det finns bilder, och kanske till och med en liten film, att lägga upp, men ni vet ju hur bra det brukar gå när jag lovar sånt...